Högre hastighet över Atlanten
Bland hubbar och drajver
IT-kommission med framtidstro
Listigt och lustigt
Sunettens frågelåda:
Som sagt var
Scout är alltid redo!
Slutsignal för SIREN?
Släkten är bäst
Snus förenar näringsliv och akademi
Statussymbol?
SUNET & SÅNT
Tack för det, Telia!
Svenska tecken
Försenad uppgradering
WebCrawler
Ny workshop med SHPCnet
NORDUnets förbindelse över Atlanten har fått bättre kapacitet. Numera handlar det om 4 Mbps. - Den förbättrade kapaciteten är glädjande och efterlängtad, säger Hans Wallberg, SUNET. Att behovet verkligen är stort fick NORDUnet erfara ett par dagar efter öppnandet. Den nya linjen blev överbelastad! - För att trafiken ska flyta friktionsfritt, behövs det 8 eller kanske 16 Mbps - ja, varför inte 34 Mbps, säger Hans och hoppas på nya uppgraderingar.
Att datorerna och datornäten påverkar vårt språk råder det knappast något tvekan om. I akt och mening att lära sig lite mer om detta, stegade Sunetten upp till Svenska Språknämnden på Lunda-gatan i Stockholm. Där sitter nio personer, varav sex är språkvårdare, med uppgiften "att följa svenskans ut- veckling i tal och skrift". - Det görs på många sätt. Vi följer den allmänna samhällsdebatten och vi läser mån- ga tidningar. Snart får vi också tillgång till SUNET, berättar Jan Svanlund och Margareta Westman. - Själv har jag en vag känsla av att datorerna får oss att skriva längre, att vi ibland blir långrandiga framför tangentbordet, säger Jan. - Jag tycker mig också märka att datorerna gör oss slarviga! En vacker laserutskrift för-blindar. Men det som ser bra ut, behöver inte vara korrekt, förklarar han. På Språknämnden hyser man en viss oro för den tilltagande internationaliseringen av det svenska språket. - Datorer som inte kan hantera bokstäverna å, ä och ö, gör mig inte glad, säger Margareta. Engelskans inflytande får också andra konsekvenser. - I BBS:erna kan man idag hitta ord som fitjur (feature) och drajv (drive). Så visst finns det plats för en och annan språklig fundering - ja, kanske t o m en omfattande undersökning av språket i datorernas värld, fortsätter hon. Då flyr mina tankar till de nu så omtalade hubbarna, som somliga kallar hubar. - Heter det hub eller hubb, undrar jag. - Det tar alltid tid innan ett nytt ord rotar sig. I just det här fallet är jag inte alls insatt, men låt oss göra en jämförelse med musikens språk. Man kan lyssna på rap, men den som vill kan också rappa själv. - Så visst borde man kunna säga hubbar, förklarar Jan. Inom datornätsvärlden är det ju engelskan - och inte svengelskan - som är det dominerande språket. - Mycket av den dokumentation som skrivs, skrivs direkt på engelska, förklarar jag. - Jag förstår varför - men jag är inte säker på att en normalbegåvad svensk som publi- cerar sig på engelska vet vad han ger sig in på, säger Margareta. - Alla vet vi ju att det svenska språket är svårt. Men en sak är säker - vi svenskar behärskar vårt modersmål bättre än vilket främmande språk som helst! Språknämnden publicerar sina iakttagelser i en tidskrift, Språkvård, som ger plats åt både artiklar och insändare. Där publiceras också nya svenska ord. I nummer 2-94 hittar vi t ex nätverka, faxterror och e-post! - Inom SUNET undviker vi ordet e-post, vi talar hellre om datorpost, säger jag lite stolt. - Men det nordiska språksekretariatet har faktiskt enats om att det ska heta e-post, förklarar Jan, utan att underkänna SUNET:s datorpost. - Man förstår ju faktiskt vad det handlar om! LF
"En fortsatt uppgradering av universitetsdatanätet SUNET skall genomföras. De mindre och medelstora högskolornas anslutning till SUNET skall förbättras. Forskarnas behov av datakraft skall tillgodoses". IT-kommissionens rapport, "Vingar åt människans förmåga", genomsyras av optimism och fram-tidstro, inte bara för högskole-Sverige. - Det må vara valår, men IT-kommissionen är faktiskt opolitisk till sin natur. Den kommer att verka i flera år, säger Tomas Ohlin, handläggare och sekreterare i kommissionen. I sin rapport riktar kommissionen in sig på sju olika delområden: * Utbildning och forskning * Rättsordningen * Förvaltningen * Hälso- och sjukvården * Kommunikationsnätverken * Näringslivet * IT-forskningen Lösryckta citat ur rapporten får det att vattnas i munnen på många datornätsentusiaster: - Samtliga universitet och högskolor skall ligga i frontlinjen när det gäller att utnyttja IT. - Alla studenter ska ha tillgång till SUNET. - Varje universitet och högskola skall ha en heltäckande plan för utveckling av IT-använd-ningen. - Studentbostäder skall ha tillgång till datorer. - Den svenska IT-forskningen skall ligga i fronten såväl när det gäller utvecklingen som tillämpningen och användningen av IT. Många skall... Läser man IT-kommissionens rapport slås man raskt av alla s k skall-krav. - Det är riktigt. Men du ska också läsa statsministerns inledningsord. Där fastslår han att kommissionens förslag har beröringspunkter med många olika aktörer och att ett "skall" därför kan ha skiftande innebörd. - Det kan gälla ett åliggande, en avsikt eller helt enkelt en lämplig väg att uppnå ett visst mål, skriver Carl Bildt. - Uttryckt på ett annorlunda sätt kan man också säga att IT-kommisssionen kan och bör for- mulera vad riksdag och regering "skall" göra. Då är ett "skall" verkligen ett "skall". - Hanteringen av andra aktörer - det må vara kommuner, landsting, näringsliv eller universitet - kan inte göras lika dog-matiskt. I sådana fall är ett "skall" snarare ett önskemål än ett krav, förklarar Tomas. Han berättar också om andra konkretionsfunderingar inom kommissionen. - Det ligger i sakens natur att vi inte rekommenderar ett visst märke eller fabrikat. Det förstår alla. - Men visst har vi fört diskussioner med hög konkretionsnivå - tanken på en dator till varje skolelev övervägdes noga inom kommissionen. - I vår rapport fick den tanken inte plats. Men id~n har ju förts fram i andra politiska sammanhang. Miljoner I pengar räknat har IT-kommissionen h ittills rekommenderat att 775 miljoner kronor ska fördelas. Pengar som kommer från den miljard av löntagarfondskapitalet som reserverats för olika IT- satsningar. * Utbildning. 450 miljoner kr för att stimulera skolor och kommuner att brett introducera och utnyttja informationsteknologin. * Information. 50 miljoner kr till åtgärder för att stimulera ett brett nyttjande av modern informationsteknologi. * Offentlig förvaltning. 60 miljoner kr till insatser som effektiviserar verksamheten inom myndigheter och verk. * Kunskapsöverföring. 20 miljoner kr för att i första hand stimulera kunskapsöverföringen från tekniska högskolor till näringslivet. * Handikappade. 35 miljoner kr för att förbättra de handikappades kommunikationsmöjlig-heter i samhället. * Kulturen. 25 miljoner kr för att göra bibliotek och museer och liknande inrättningar mer tillgängliga. * Projekt. 135 miljoner kr som stimulerar olika projekt, bl a med inriktning på regional utveckling. Ansvaret för hanteringen av de tilldelade medlen har lagts på den nyinrättade "Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveck-ling". - Hur kommer det att fungera i praktiken? Jag har letat, men inte hittat någonting om stiftelsen i Information Rosenbad. - Stiftelsen håller på att organisera upp sin verksamhet och kan nås via sin ordförande, Staffan Burenstam-Linder som sitter på Handelshögskolan i Stockholm. Jag tycker mig höra en viss förnöjsamhet i rösten när Tomas berättar om resultatet av kommissionens arbete. - Finns det inte en risk i att överlåta så mycket av det konkreta arbetet på andra intressen- ter, försöker jag. - Det är regel i Sverige att andra parter än departement och kommissioner gör det praktiska jobbet med att förverkliga förslag. - Men samordning är ju en svår konst. Kan man lita på att marknadskrafterna drar åt samma håll? - Jo, visst kan vi det! Innan vi skiljs åt ber jag Tomas göra ett litet skutt in i framtiden. - Lek med tanken att du om fem år åter får IT-kommissionens rapport i din hand. Du bläddrar förstrött och slås av tanken... - Minsann, det här var verkligen ett banbrytande dokument! Lennart Forsberg
Distributionslistor finns det många - alltför många tycker en del! De som klagar har vanligtvis inte upp- täckt alla de hjälpmedel som faktiskt finns. Ett bra tips kan vara att prenu-mera på listan new-list. Där utannonseras nya distribu-tionslistor. Där kan man också ställa frågor av typen: Vet någon om det finns en lista som ventilerar grekisk mytologi? Hur gör man då för att prenumerera på new-list? Ett sätt är att skicka ett datorbrev till SUNET-datorn: Listserv@sunet.searn.se I meddelandefältet skriver du bara: SUBSCRIBE new-list förnamn efternamn Svårare än så är det faktiskt inte att hålla sig underrättad om alla nya distributionslistor? Ny visdom kan man också få genom att, med jämna mellanrum, sända kommandot List Global till en s k Listserv, t ex Listserv@searn.se Andra tips och hjälpmedel finns förstås också. Bl a i Usenet. Ta dig tid att titta på news.announce.newusers. Där finns mycket information om Internet att hämta. En informationskälla med anknytning till USENET är ftp-arkivet rtfm.mit.edu. Titta i pub/USENET och du får svar på många frågor. Yanoff s List är också läsvärd. Där finns ftp-arkiv, telnet-datorer och mycket annat intressant att studera. Hämta listan med FTP från csd4.csd.uwm.edu. Titta i pub/inet.services.txt
Har SUNET öppnat portarna?
Jag har hört att skolor och andra externa intressenter kan ansluta sig till
SUNET?
Är det sant?
Svar: Visst kan skolor och andra intressenter ansluta sig till SUNET - men
SUNET är och förblir ändå i första hand ett datornät för universitet och
högskolor.
För att få ansluta sig krävs:
* att den externa organisationen har ett bestyrkt samarbete med någon eller
några högskolor.
* att anslutningen är till nytta för högskolan.
* att organisationen betalar fastställda avgifter till SUNET.
Externa organisationer betalar också merkostnaderna för anslutningen. Det
gäller kostnader för installation och abonnemang av en fast linje, och
kostnader för den utrustning som behövs vid anslut- ningspunkterna.
SUNET delar in de externa organisationerna i tre olika kategorier:
Kategori A. Ingen avgift.
Organisationer vars anslutning till SUNET är till stor nytta för högskolan
(t ex en databasvärd som inte nyttjar SUNET-kopplingen för egen del, utan
endast ställer information till högskolans förfogande).
Kategori B.
-100 anställda, 50.000 kr/år.
100- anställda. 100.000 kr/år.
Extern organisation, närstående högskolan och där användningen är till stor
nytta för högskolan, t ex forskningsråd och akademier.
C. Övriga externa organisationer.
Anställda Kapacitet
64 kbps >64 kbps
1-5 55 tkr/år 85 tkr/år
6-20 85 tkr/år 145 tkr/år
21- 225 tkr/år 400 tkr/år
Skolor
Gymnasieskolorna tillhör Kategori B. Kom dock ihåg att ovanstående avgifter
endast gäller för anslutning via fasta förbindelser.
Vår erfarenhet är att skolor föredrar anslutning till SUNET via modem.
Och någon sådan service erbjuder inte SUNET!
Det kan däremot en datacentral, eller annan av SUNET godkänd
serviceorganisation, erbjuda.
Fast det ställer vissa krav på den serviceorganisation som erbjuder
tjänsten. Några exempel:
* serviceorganisationen ansvarar för att reglerna för säkerhet och etik
efterlevs.
* serviceorganisationen ansvararar för att domännamn och IP- adresser
registreras korrekt.
* serviceorganisationen erlägger också en avgift till SUNET för att
skolorna får använda nätet. Avgiften bygger på antalet registrera- de
användare.
Årsavgiften är 200 kr per använ-daridentitet.
Om ett lokalt nät ansluts till SUNET är årsavgiften 200 kr per persondator.
Om ett fleranvändarsystem ansluts till SUNET är årsavgiften 200 kr per
användaridentitet.
Serviceorganisationen får naturligtvis själv fastställa de avgifter som
resp skola ska erläg-ga.
Swix 2.0
En ny version av katalogprogram-met Swix finns nu att hämta från
SUNET-arkivet, ftp.sunet.se (och många andra ftp-arkiv runt om i världen).
Swix 2.0 har en uppdateringsfunktion. Universitet och hög- skolor kan nu
själva gå in och revidera sina uppgifter i databasen - revideringar kan
dock inte göras av vem som helst!
Kontakta din högskolas kontaktperson i datorpostfrågor - se
datorpostkatalogen! - om du har önskemål om revideringar.
PC-programmet Swix, som skapats i Umeå, börjar nu vara spritt över hela världen.
Det omnämns titt som tätt i olika News-möten.
Häromdagen läste Sunetten några entusiastiska rader från en holländare, som
uppenbarligen var mycket nöjd med Swix.
Vi fann också en tysk på besök i Ungern, som hade hört att en ny version av
Swix fanns tillgänglig.
- Är det verkligen sant, undrade han.
SIREN
Med Mats Brunell på SICS som entusiastisk id~spruta har SIREN -projektet
rönt en hel del uppmärksamhet i nätverks-Sverige - även om man inte på
långa vägar nått upp till samma nivå som den amerikanska förebilden, NREN.
I juni publicerades en rapport, "Kunskapsmotorvägar och nya jobb nu",
upplagd som en id~bank riktad till IT-kommissionen.
15 personer producerade den 53 sidor tjocka rapporten på tre veckor - tack
vare Internet, noterar författarna på första sidan.
Tacksam information för elaka tungor, som skrev att författarna hade behövt
längre betänketid.
Med IT-kommissionens rapport i handen kan de också kon- statera att många
av SIREN:s signaler klingar ohörda. Om Sunetten känner Mats Brunell rätt,
lär det stimulera hans kreativitet ytterligare.
Nog får SIREN efterföljare!?
Håkan Borgström, frilansjournalist: - Jag blev oerhört förvånad över vad lite IT-kommissionen kom fram till i sin rapport. När man talar om en nationell satsning, en kampanj, överlåter man också allt ansvar på andra. Jag hade hoppats på en strategi, en genomarbetad plan, för att undersöka informationsteknologins samhällsekonomiska aspekter, social och geografisk tillgänglighet och integritets- och säker-hetsproblematiken. För mig framstod istället rapporten som en politisk profilering av samma låga mått som att slå på trumman för att statsministern skickat e-mail till president Bill Clinton. Pär Rittsel, datajournalist på Computer Sweden: - Frågan är vad en IT-kommission egentligen kan göra för nationens datorliv. Jag känner folk som har suttit i liknande grupper allt sedan den legendariska Matematikmaskinnämnden av årgång 1948, den som gav oss datorerna Bark och Besk. Resultatet kan diskuteras. Det hör till historien, att efter åtta års arbete så lämnade 18 personer den statliga nämnden och tog anställning hos Åtvidaberg AB, där de snabbt utvecklade en kommersiell BESK-kopia, som lanserades 1957 som Facit EDB (Ur Computer Sweden, 2 september 1994).
Har du hört talas om Scout Report? I den publiceras nyheter om Internet varje vecka. Och det är minsann en hel del! Mitt Scout-nummer är daterat den 2 september förtecknar mån-ga nya informationskällor, både stora och små. Sunettens idrottsintresse fick ögonen upptäcka den NHL-information som nu kan nås via Mosaic: http://maxwell.uhh.hawaii.edu/hockey/hockey.html Men det finns givetvis också informationskällor av seriösare slag. Massor med kunskaps-källor! Och en hel del glädjekällor! Du som vill hänga med i svängarna kan ta en titt själv. Ett nytt nummer kommer ut varje fredag om du skickar ett datorbrev till: majordomo@is.internic.net I brevkroppen skriver du: subscribe scout-report Gamla Scout kan du förstås också titta i, både med Gopher och Mosaic: Gopher is.internic.net (Välj Information Services/Scout Report) Mosaic http://www.internic.net/infoguide.html
En id~spruta med plats på SICS
flitigt hanterade PR-tricks.
Signaler om SIREN
runt huvudstaden ven,
men Carl Bildts komission sa visst: Nix!
LF
En hel del s k experter har synts i korridorerna under IT-kommissionens korta verksamhetsperiod. Goda råd har det varit gott om. Goda råd som under stundom varit dyra, det handlar ju om att fördela miljoner... Sunetten har ingen aning om hur IT-kommissionen hanterat alla dessa goda viljor. Sunetten vet däremot att några ledamöter har egna, högst personliga konsulter. Carl Bildt har t ex en bror som heter Nils. Han som förut jobbade på Digital, sysselsätter sig numera med Teleoptimering. På Comnet Expo i Stockholm, den 27-29 september, deltar han i ett seminarium under rubriken "Information Highways". Seminariet ska bland annat ge svar på frågan: Vad innebär poli-tikernas visioner i praktiken?! Anne Wibble har också familjära tillgångar. Maken Jan, som är utbildningsledare på Stockholms universitet, vet en del - men brorsan Tomas vet mer. Han heter Ohlin i efternamn och är utbildningsdepartementets handläggare i IT-kommis-sionen! LF kurs;Tvådagarskurs om Internet Tvådagarskurs om Internet Data-och Systemvetenskap i Stockholm anordnar i höst två introduktionskurser om Internet. Kurserna hålls ute på Electrum i Kista och sträcker sig över två dagar. Det är ett späckat kursprogram som tar upp allt som är värt att veta om Internet. Du får givetvis lära dig hur man kopplar upp sig till Internet. Olika informationssöksystem som Gopher och WAIS (och tillämpningar som underlättar arbetet med dem) tas förstås upp. Datorpost, News och olika distributionslistor finns också på programmet. Kurserna arrangeras: 3-4 oktober samt 10-11 oktober. Mer information lämnas av Eva Jansson, tel 08 - 16 16 04. Datorpost: evaj@dsv.su.se
- När vi började vår verksamhet, var huvudsyftet tudelat: dels ville vi skapa en kommersiell IP-tjänst i landet, dels ville vi fördjupa och sprida dator- nätskunnadet. - För att nå dit kändes det naturligt för oss från näringslivet att söka sam-arbete med den akademi- ska världen, säger Östen Frånberg, ordförande i SNUS, Swedish Network User's Society. Visionen om en kommersiell IP-tjänst blev snabbt förverkligad - flera gånger om. - Det får gärna kliva in ännu fler aktörer på marknaden. Konkurrensen sänker ju priserna och höjer prestandan, menar Östen, som själv till vardags sitter på Ellemtel ute i Älvsjö. SNUS har idag 110 företag som betalar sin medlemsavgift. Där finns Volvo, Ericsson, Telia, ABB och många andra framstående företag. - Finns det något företag du saknar i medlemsmatrikeln? - Nej, faktiskt inte, säger Östen och jag tycker mig höra en viss förvåning i rösten. Ny kunskap Nu är det jakten på ny kunskap, som engagerar och inspirerar entusiasterna i SNUS. De arrangerar seminarier året runt, men mest uppmärksammad är ändå deras årliga och vårliga Interoperabilitets-mässa. Den är ett stort forum för nya produkter och ny kunskap. - Där duger det inte att tala väl om sin vara och sin vision. Där gäller det att visa funk-tionalitet. Som ett riktmärke för sina initiativ arbetar SNUS med sex olika verksamhetsområden: * Utveckling av nät i drift * Network Management * Nät. LAN/Wan Interconnect * OSI * Multimedia * Seminarier och tester Inom varje delområde har SNUS utsett olika kontaktpersoner. Du som har frågor och synpunkter om föreningen kan lämpligen ta direktkontakt med Östen. Han tar emot sin datorpost på adressen: Osten.Franberg@eua.ericsson.se
Det är inte bara statsministern och Bill Clinton som fascineras av datornätens möjligheter. Nu börjar det dyka upp Internetadresser till både stora och små påvar - ja, även till påven! Några av de adresser som Sunetten snubblat över: Aftonbladet: Rolf.Alsing@.aftonbladet.se Aktuellt:: onenews@basys.svt.se Carl Bildt: Statsministern@sb.gov.se Bill Clinton: President@whitehouse.gov Bill Clintons katt: Socks@eop.com Expressen: Chefred@expressen.se Bill Gates: Billg@microsoft.com Al Gore: Vice.president@whitehouse.gov Ted Kennedy: senator@kennedy.senate.gov Nelson Mandela: ancdip@wn.apc.org Johannes Paulus II: Pope@vatican.com Rapport: Twonews@basys.svt.se Representanthuset: Congress@hr.house.gov Per Unckel: unckelmin@utb.gov.se Icke utan att man börjar undra om världen begåvats med en ny statussymbol: Kanelbullen!?
Jag fick IT-kommissionens rapport som datorpost. Missförstå mig rätt, men det var ingen rolig läsning! Långa texter är sällan roliga. Och långa texter på dataskärmen är bara oroliga. Det insåg jag först när jag mötte IT-kommissionens Tomas Ohlin. Han gav mig den tryckta versionen av IT-rapporten, "Vingar åt människans förmåga". Det som på dataskärmen var oroligt, blev då faktiskt otroligt. Snygg layout och stilfull redigering kan fortfarande åstadkomma storverk. Alltmedan ord som hejdlöst stapplas på varandra bara åstadkommer huvudvärk. Den erfarenheten delar jag med många. Kanske tycker du också att de datoriserade informationskällorna har mycket att lära av Gu-tenbergs boktryckarkonst - goda sidor finns det ju gott om. För mig får till exempel statsministerns Mosaic-sidor, de som nu kallas Information Rosenbad, gärna bli Bildt Zeitung! Aftonbladet har ju för övrigt redan tagit klivet in i Mosaic. Månadstidningen Aftonbladet Kultur hittar du som ett dokument på SUNET:s titelsida. Inte lika roligt som att hålla i en riktig tidning, men ändå en ganska kul tur... Fast visst gör sig riktiga tidningar ändå bäst som riktiga tidningar? Datoriserade tillgångar ska nog inte överanstränga för att ersätta de informationskanaler som redan fungerar förträffligt. Historien är redan fylld till brädden med dåliga kopior. Folkbildningsivern i radions barndom skulle kunna vara ett varnande exempel?! Knastertorra professorer talade till folket som om det vore en samling doktorander. Inte ersatte de några lärare, möjligtvis ett eller annat sömnpiller. 70-talets datoriserade Plato var inte mycket bättre. Några lärare ersattes inte. Men vi lärde oss förstås att dela pizzor! Vem vill idag datorisera ra-dioprofessorn? Vem vill kopiera Plato? Knappast någon. Måtte datornäten befrias från dåliga kopior! Leve originaliteten! Vem tar ansvaret för den? IT-kommissionen? Allt låter fantastiskt när den talar om framtiden. Ibland oroar jag mig att tanken på teknikens förträfflighet kan avtrubba omdömet. Måtte IT-kommissionen inte ha några likheter med damen i vår radhuslänga, som vid talet om kabel-tv, ivrigt argumenterade för Telia. - Telia har allt, sa hon. Med Telia kan vi till och med använda tv-n som fax! Lennart Forsberg
Nu satsar Telia på Internet! Med lägre priser ska också små företag lockas att nyttja datornäten. - Internet är mycket intressant. Men för en ovan användare har Internet också visat sig vara ganska komplicerat, säger Joakim Ek, produktchef på Telia. - Många program är utvecklade i USA, och även om svensken i gemen är språkbegåvad, så förenklar ett främmande språk inte inlärningsprocessen. Fakta som kanske kan förklara Telias avvaktande hållning till Internet? - Vi har sålt Internet länge, men först nu anser vi att tekniken, när det gäller uppringbara accesser, har fått sådana kvaliteter att vi vill möta marknaden. Joakim berättar att Telia redan nu får massor med telefonsamtal om Internet. - Och mer ska det bli! När vi tillsammans med mjukvaruleverantörerna, lanserar ett programpaket, som gör det enkelt för den lille företagaren - och en del privatpersoner - att ansluta sig. I slutet av oktober drar Telia igång. Då försvinner också gamla TIPnet. - Internet-servicen blir istället en av våra s k Uniplus-tjänster. Uniplus är familjenamnet på Telias mervärdestjänster. Där finns Internet, X.400 och EDI-app-likationerna. - Hur ska då Telia organisera sitt kundstöd? - Nätproblem anmäls med en vanlig felanmälan. Mjukvarufrågor ställs direkt den som leve- rerat programmet, kanske via ett 071-nummer, säger Joakim.
SUNET:s tekniska referensgrupp diskuterade svenska tecken vid sista sammanträdet före som-maren. Av protokollet framgår att SUNET fort-farande rekommenderar 7-bitars ASCII vid datortrafik utanför den egna organisationen. Trots att MIME börjar slå igenom, är det fortfarande 7 bitars ASCII som gäller. Alla högskolor följer dock inte den rekommenedationen. I Göteborg finns starka krafter som vill se MIME som standard. De förespråkar också att MIME ska användas vid trafik till omvärlden. Den tekniska referensgrup-pen inom SUNET ser dock åt- skilliga problem med ett sådant handlande - åtminstone så länge inte alla klienter har MIME-stöd. Den tekniska referensgrup-pen vill först ha en sammanställning över de program som har MIME-stöd -program som också börjar nyttjas i stor utsträckning, på bekostnad av program som kommer att vara kvar i 7-bitars-världen - till exempel MacPost och PCPost. Andra problemområden finns också: det gäller t ex att välja vilket teckenset, som ska användas när man skriver 8-bitars kod. I protokollet från tekniska referensgruppen betonas det med eftertryck att man under INGA omständigheter bör skicka 8859-1 ut på nätet "rakt upp och ner " - dvs. utan föregående MIME-översättning. Styrelse-initiativ Vid SUNET:s styrelsemöte i början av september fanns de svenska tecknen också på dagordningen. Bland annat beslutade man att kalla samman högskolornas datorpostansvariga, för att till-sammans få en grundlig genomgång av hela problemområdet. Som ett resultat av det mötet hoppas styrelsen kunna formulera en slags kravspecifika-tion, som tvingar leverantörerna att precisera i vilken utsträckning deras produkter stödjer MIME.
I förra numret av Sunetten utlovade vi att uppgraderingen av datornätet till de mindre och medelstora högskolorna skulle vara klar lagom till höstterminens start. Det visade sig vara en önskedröm. På grund av långa leveranstider från Telia har uppgraderingen till 2 Mbps just påbörjats. Förhoppningsvis ska alla linjer vara i trafik innan terminsslutet.
Du har väl sett att det utvecklas nya sökhjälpmedel i rask takt. För Mosaic-användare finns det numera ett verktyg som heter WebCrawler. Det är för Mosaic och WorldWide Web vad Veroni-ca är för Gopher. WebCrawler hittar du bland annat på SUNET:s titelsida i Mosaic.
Den 20-21 september arrangerar SHPCnet, Swedish High Performance Computing Network en ny workshop på Nova Park Hotell i Knivsta. Talare är: David Borman, Cray Research Lars Fredriksson, Linköping Björn Grönvall, KTH Sid Karin, San Diego Östen Mäkitalo, Telia Research Stephen Pink, SICS Bo Servenius, Lund Hans Wallberg, SUNET Anmälningstiden gick ut redan den 5 september, men du som är intresserad bör ändå ta kontakt med Mats Andersson på NSC i Linköping. Om du har tur kan det finnas en och annan ledig plats. Skicka ett datorbrev till: msa@nsc.liu.se eller ring 013 - 28 25 68.