SUNET:s historia

År 1983/84 genomförde FRN en utredning kallad datorkraft för forskningen. Ett resultat av denna utredning var att FRN tog på sig ett ansvar för att fortsätta utbyggnaden av SUNET. Under perioden 1985 - 1988 moderniserades SUNET:s X.25-växlar och utrustning anskaffades för att möjliggöra kommunikation mellan datorer tillverkade av Digital Equipment Corporation (DEC). Beslutet att satsa på datorer från DEC grundades på en enkät som visade att det totalt vid de svenska universiteten fanns 65 datorer som skulle ha nytta av datakommunikation. Alla dessa var tillverkade av DEC.

Från hösten 1987 blev det både ekonomiskt och prestandamässigt omöjligt att basera kommunikationen på televerkets X.25-tjänst. Våren/sommaren 1988 hyrdes därför ett antal fasta linjer av televerket och ny kommunikationsutrustning inköptes som även medgav kommunikation mellan datorer av andra fabrikat än DEC. Antalet anslutna datorer hade då ökat till över 2000. SUNET var därmed ett etablerat produktionsnät.

Från 1988-07-01 till och med 1992-06-30 har UHÄ varit huvudman för SUNET. Från 1 juli 1992 till och med sista juni 1995 har VHS varit "ansvarigt administrativt organ" för SUNET och från 1 juli 1995 har högskoleverket tagit över den rollen enligt regeringens föreskrifter. Utvecklingen har under denna tid gått snabbt både vad gäller nätkapacitet och antal anslutna datorer.

Milstolpar 1988/89 är införandet av ett sk LAN-bryggenät med 6 st 64 kbps linjer och anskaffningen av en svenska EARN-nod (SEARN), anslutningen av superdatorerna vid NSC och SDCN och framväxten av NORDUnet-samarbetet med 64 kbps linjer i Norden, till Amsterdam och till USA (NSFnet).

1989/90 kompletterades LAN-bryggenätet med 6 st 64 kbps linjer vilket både gav ökad säkerhet (genom redundans) och ökad kapacitet. 1990/91 kunde de flesta mindre och medelstora högskolor anslutas till SUNET via 64 kbps linjer och SUNET byggde upp en regional driftorganisation. Samtrafik med SWIPnet etablerades varigenom externa användare på SUNET kunde tas över av SWIPnet och SUNET:s karaktär av universitetsdatanät renodlas.

Under 1991/92 följdes avtalet med SWIPnet av ett avtal med televerket om samtrafik med dess nystartade IP-nät TIPnet, vilket innebar att 6 st 64 kbps linjer kunde ersättas med 1 eller 2 Mbps linjer i SUNET:s ryggradsnät - en dramatisk kapacitetsförbättring.

I januari 1994 förstärktes kapaciteten i SUNET:s ryggradsnät till 34 Mbit/s. Det gjordes med ett särskilt anslag från utbildningsdepartementet som ett av resultaten från den svenska superdatorkommittens arbete.

I slutet av 1994 förstärktes också förbindelserna till samtliga mindre och medelstora högskolor från 64 kbit/s till 2 Mbit/s.

I september 1998 slöt SUNET ett 4-årigt avtal med Banverket. Avtalet ger SUNET tillgång till förbindelser med kapaciteten 155 resp 622 Mbit/s och topologin har förändrats så att numera alla högskolor ansluts med direktlinjer till fyra knutpunkter i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Mellan Stockholm och övriga knutpunkter finns förbindelser som samtliga har den högre kapaciteten 622 Mbit/s. Från Stockholm till filarkivet i Uppsala fick SUNET år 2000 en förbindelse med den hittills högsta kapaciteten, 2,5 Gigabit/s.

För närvarande (februari 2001) planerar SUNET för ett Gigabitnät till samtliga högskoleorter. I det kommer man att använda fiberoptiska förbindelser som kan utnyttjas maximalt genom en teknik som kallas våglängdsmultiplexering.

Organisationsmässigt överfördes SUNET från Högskoleverket till Vetenskapsrådet per den 1 januari 2001.

Antal datorer som varit anslutna (registrerade) till SUNET framgår av följande:

Mera fakta