Regler för anslutning och användning av SUNET

SUNET:s regler består av följande delar:

1. SUNET

2. Regler för anslutning av universitet och högskolor

3. Anslutning av konstnärliga högskolor i Stockholm, KB och centrala statliga museer

4. Regler för anslutning av externa organisationer

5. Förutsättningar vad gäller servicenivå

6. Regler avseende anslutna datorer och nät

7. Tillåten användning

8. Etiska regler

9. Ansökningsförfarande

10. SUNET:s policy för samtrafik med andra Internetoperatörer

 

 

1. SUNET

1.1 SUNETs mål

SUNET:s uppgift är att erbjuda svenska universitet och högskolor nationella och interna­tio­nella datakommunikationer samt i övrigt tillhandahålla de tjänster inom främst datakommuni­ka­tion som universitet och högskolor efterfrågar.

1.2 Användarkategorier

SUNET har en indelning av anslutna organisationer i

-         Universitet och högskolor (huvudmålgruppen)

-         Konstnärliga högskolor i Stockholm, KB och centrala statliga museer

-         Externa organisationer.

2. Regler för anslutning av universitet och högskolor  

2.1 Definition av begreppet högskolor

SUNETs kärna är de universitet och högskolor som byggt upp SUNET från grunden och som alla bidragit till driften av SUNET som fr.o.m. budgetåret 1994/95 delvis finansieras över stats­budgeten.

SUNET är i princip öppet för universitet och högskolor oavsett huvudman och till­komst­histo­ria. Alla högskolor som bedriver av staten godkänd högskoleutbildning och har examinations­rättig­heter i minst ett ämne betraktas som högskolor när formen för en eventuell SUNET-anslut­ning skall avgöras.

2.2 Inträdesavgifter för nytillkommande högskolor

Regeringen har bestämt att till SUNET anslutna högskolor (med vissa undantag) skall betala avgifter till SUNET baserat på högskolans totala intäkter som bidrag till driften. Denna regel tillämpas även på nytillkommande högskolor.

Som nämnts har SUNET byggts upp tack vare insatser som tidigare gjorts av nu anslutna uni­ver­sitet och högskolor. Det är rimligt att högskolor som inte deltagit i denna uppbyggnad vid sin anslutning till SUNET får betala en viss inträdesavgift. Hur stor denna avgift skall vara be­stäms av styrelsen med hänsyn till högskolans storlek, vilken kapacitet som anslutningen av­ser och vilka kostnader som SUNET initialt belastas med för den nya anslutningen.

2.3 Kapacitet och pris

Universitet och högskolor är anslutna med kapaciteten 10 Gbit/s eller 1 Gbit/s via redundanta och diversifierade förbindelser.

Generella uppgraderingar av högskolornas anslutningar med finansiering via den ge­men­samma budgeten beslutas av styrelsen.

Allmänt gäller att SUNET har en beredskap för att uppgradera kapaciteten till ett universitet eller en högskola när kapaciteten i aktuella förbindelser är otillräcklig. Inför en sådan upp­gra­de­ring kommer SUNET att samråda med aktuellt universitet/högskola om tekniska och eko­no­miska konsekvenser.

2.4 Punkt-till-punkt förbindelser

SUNET har möjlighet att etablera s.k. punkt-till-punkt förbindelser för speciella kommunika­tions­behov som inte kan tillgodoses av SUNET:s generella nät. På http://basun.sunet.se/regler/p2p-regler.html presenteras de regler och avgiftsprinciper som gäller för p2p-förbindelser.

2.5 Anslutning av studentbostäder

Det finns möjlighet att ansluta datornät vid studentbostäder till SUNET. På http://basun.sunet.se/regler/studentbostadsanslutning-regler.html presenteras regler och avgiftsprinciper för anslutning av student­bostäder.

3. Anslutning av konstnärliga högskolor i Stockholm, KB och centrala statliga muséer

Enligt ett beslut av regeringen skall konstnärliga högskolor i Stockholm, Kungliga Biblioteket (KB) och centrala statliga muséer vara anslutna till SUNET med en (1) förbindelse med den initiala kapaciteten 2 Mbit/s.

Dessa organisationer är för närvarande anslutna med 100 Mbit/s eller 1 Gbit/s och det har i vissa fall arrangerats extra redundanta och diversifierade förbindelser utöver den ursprungliga för att åstadkomma extra hög tillgänglighet.

När dessa organisationer önskar mer kapacitet än vad SUNET tillhandahåller eller önskar ytter­ligare förbindelser gäller de generella bestämmelser som anges i punkt 4.2.2 nedan.

4. Regler för anslutning av externa organisationer

4.1 Externa organisationer

Högskolor enligt definitionen i avsnitt 3.1 samt konstnärliga högskolor i Stockholm, KB och centrala statliga museer enligt avsnitt 4 har en självklar rätt att, med iakttagande av gällande villkor, anslutas och använda SUNET.

För andra organisationer (externa organisationer) gäller att det måste prövas om de har ett sam­arbete med högskolan eller om det av andra skäl är till nytta för högskolan att orga­ni­sa­tio­nen ansluts till SUNET.

Relativt många externa organisationer kan peka på ett samarbete med högskolan och hävda att deras anslutning skulle vara till nytta för högskolan. SUNET måste dock noga pröva om orga­ni­sationen har tillräckliga skäl för att anslutas genom SUNET i stället för genom en kommer­siell operatör, när sådana alternativ finns.

Exempel på Högskolan närstående organisationer vars verksamhet till mycket stor del be­tjänar högre utbildning och forskning är: Högskolemyndigheter, forskningsråd, akademier, arkiv, muséer med egen forskning eller forskningsanknytning samt bibliotek som används av universitet och högskolor.

Företag, vanliga myndigheter, föreningar m.fl. organisationer har normalt inte möjlighet att ansluta sig till SUNET. Vissa av dem har emellertid ett nära samarbete med högskolan och kan då tillåtas ansluta sig även de.

4.2 Generella bestämmelser

Avgörande för hur hög avgift en sådan organisation måste betala är den kapacitet som orga­ni­sa­tionen önskar att ha för trafiken till och från SUNET samt antalet förbindelser.

4.2.1 Trafikavgifter.    

Sammanlagd avtalad

trafikkapacitet Mbit/s

Avgift per år

<= 10

100 000 SEK

<= 100

400 000 SEK

<= n x 100

400 000 SEK + (n – 1) x 25 000 SEK

<= 1000

625 000 SEK

<= n x 1000

625 000 SEK + (n-1) x 50 000 SEK

 

Överenskommelse om sammanlagd avtalad trafikkapacitet avser den totala trafik organi­sa­tio­nen sammanlagt har via en eller flera förbindelser till SUNET oberoende av om de en­skilda anslutningarna har en högre överföringskapacitet. n i ovanstående tabell anger antalet multiplar av 100 Mbit/s resp. 1000 Mbit/s som avtalas.

 

När den sammanlagda trafiken varaktigt överstiger den trafikkapacitet som avtalats skall förhandlingar upptas om att avtala om en högre avtalad trafikkapacitet. Trafikstatistik för samtliga, till SUNET, anslutna organisationer finns på http://stats.sunet.se/customers.html.

4.2.2 Anslutning och anslutningsavgift

Genomgående gäller att en organisation som inte är en högskola alltid själv ordnar sin förbindelse till en punkt på SUNET. En extern organisation kan välja att ha mer än en förbindelse till SUNET för att få redundans och diversitet.

Anslutningen förutsätts ske genom en eller flera fiberoptiska förbindelser. Den externa organisationen skall alltid betala alla särkostnader för anslutning till av SUNET angiven anslutningspunkt, exempelvis:

-         kostnader för fiberoptisk förbindelse/förbindelser, såväl installations- som abonnemangs­avgifter. Den externa organisationen skall samråda med SUNET innan kontakter tas med ägare av fiberoptiska förbindelser.

-         kostnader för anslutningsutrustning (router eller motsvarande) placerad lokalt hos den ex­ter­na organisationen

-         kostnader för ev. anslutningsutrustning placerad vid anslutningspunkten till SUNET

Anslutning kan i vissa fall också ske via en högskoleenhet men det förutsätter då att hög­skole­en­heten själv önskar att den externa organisationen ansluts via högskolan och att hög­skole­en­he­ten svarar för alla arrangemang och allt övrigt som krävs för att realisera anslutningen in­klu­sive att göra det möjligt för SUNET att mäta trafiken till/från den externa organisationen. Det kan t.ex. innebära att högskolan måste skaffa en extra router eller bygga ut en befintlig, konfigurera routing och svara för drift av anslutningen. 

4.3 Holdingbolag som äger/ägs av universitet/högskola

Holdingbolag kan behandlas som en del av universitetet och skall då ha universitetets domän­adress.

I annat fall betraktas bolaget som ett företag vilket som helst och SUNETs regler för externa organisationer gäller.

Företag som ägs av ett universitet eller en högskola utan att vara holdingbolag kan alltså inte åberopa denna bestämmelse.

4.4 Privatpersoner

SUNET har ingen abonnemangsform för privatpersoner. För studerande hänvisas till regler för anslutning av studentbostäder. Se punkt 2.5 ovan.

4.5 Undantagsregler för mycket små organisationer

Om en organisation har mycket få anställda och dessutom kan göra det troligt att organisatio­nen endast i mycket begränsad omfattning kommer att utnyttja en SUNET-förbindelse kan styrelsen besluta om viss reduktion av avgiften för en sådan organisation.

Denna bestämmelse tillämpas endast i yttersta undantagsfall och det krävs bl.a. att den orga­ni­sation det gäller är av stor betydelse för universitet och högskolor.

5. Förutsättningar vad gäller servicenivå

Den som väljer att ansluta sig till Internet via SUNET bör vara medveten om att SUNET inte har resurser för att ge anslutna organisationer all den support den kanske kan få från en kommer­siell Internet-operatör.

SUNET ansluter främst organisationer med egen teknisk kompetens som har behov av hög ka­pacitet på sin förbindelse. Oftast förutsätts att organisationen själv ser till att Domain Name Server (DNS) sätts upp på ett korrekt sätt och att den på egen hand skaffar sig fungerande e-post och andra tjänster.

6. Regler avseende anslutna datorer och nät

För all anslutning till SUNET, förutom universitetens och högskolornas generella anslutning (basnätet), skall avtal tecknas med SUNET. På http://basun.sunet.se/avtal/villkor_v1.pdf anges de allmänna villkor som gäller för avtal med SUNET. På http://basun.sunet.se/avtal/SUNET_avtalsmall_20080630.zip finns gällande avtalsmallar för olika former av anslutningar.

Varje ansluten organisation skall tillse att det finns en korrekt konfigurerad primär Domain Name Server (DNS) för organisationen och dessutom minst en sekundär DNS.

Varje dator (motsv.) vid varje organisation som är ansluten till SUNET skall ha en nätadress (nätadresser) som tillhör respektive organisations IP-nät. Varje dator skall också ha ett domännamn som tillhör organisationen. Fram och baklängesuppslagning via DNS skall fungera och nätadressen skall peka på domännamnet samt domännamnet skall peka på rätt nätadress.

Det är upp till varje organisation att bestämma om, när och hur man inom organisationen tillåter ytterligare domännamn för en dator inom organisationen. Det är också organisationen själv som måste svara för att DNS arrangeras på korrekt sätt när ytterligare domännamn registreras.

Många högskolor ser ogärna att studenterna annonserar högskolans datorer under andra namn. De har då möjlighet att introducera egna regler som förbjuder detta. Ett sådant förfarande står inte i strid med SUNETs regler, som endast anger en minimi-nivå för gott uppförande.

7. Tillåten användning

I SUNET gäller att allt som inte är uttryckligen förbjudet är tillåtet. Detta innebär:

-         Användning som strider mot SUNETs etiska regler är inte tillåten

-         SUNET får användas för affärsverksamhet men inte på ett för övriga organisationer påträngande och oönskat sätt. Detta skall tolkas så att

o       Massbrev i marknadsföringssyfte är inte tillåten användning

o       Information om företag och dess produkter på t ex webbsidor skall fylla rimliga krav på sanningshalt och objektivitet och får inte vara känslomässigt argumenterande

o       Det skall alltid klart framgå vem som är avsändare av information på nätet och det är särskilt viktigt att användaren inte får intrycket att en högskola står bakom information som publiceras av ett företag.

-         En organisation som använder SUNET via publika terminaler skall tillse att det finns ett system för identifiering av användarna av de publika terminalerna.

-         Vidareförsäljning eller vidareupplåtande av nätkapacitet eller informationsutrymme på nätet till andra organisationer är generellt inte tillåtet. (Nätkapacitet kan dock upplåtas till andra organisationer med SUNETs explicita godkännande)

-         Dessa regler kommer att kompletteras med andra om det visar sig att någon användning vållar stor irritation hos universitet och högskolor utan att direkt strida mot ovanstående regler. SUNETs styrelse har i så fall möjlighet att förändra reglerna.

Liksom när det gäller reglerna för datorer kan en organisation utfärda egna regler för sina studerande och anställda som går längre än SUNETs regler vad gäller viss användning. SUNETs regler gäller alla SUNET-användare och får inte upphävas av en ansluten organisation, men en ansluten organisation kan för sina egna användare ha ytterligare regler.

8. Etiska regler

Det är en i den akademiska världen allmänt accepterad princip att bevara nätverken så öppna som möjligt.

För att så skall kunna ske är det oundvikligt att vissa etiska krav ställs på de individer som använder nätverken och på deras aktiviteter. Dessa etiska krav skiljer sig inte särskilt mycket från övriga krav som ställs på medborgarna i ett modernt samhälle.

SUNET fördömer som oetiskt när någon

1.      försöker få tillgång till nätverksresurser utan att ha rätt till det

2.      försöker dölja sin användaridentitet

3.      försöker störa eller avbryta den avsedda användningen av nätverken

4.      uppenbart slösar med tillgängliga resurser (personal, maskinvara eller programvara)

5.      försöker skada eller förstöra den datorbaserade informationen

6.      gör intrång i andras privatliv

7.      försöker förolämpa eller förnedra andra 

9. Ansökningsförfarande

Den organisation som önskar anslutning till SUNET skall skicka in en ansökan med följande information:

1. Kort beskrivning av organisationen

2. Typ av organisation (högskola eller högskolan närstående, extern organisation)

3. Beskrivning av organisationens samarbete med svenska universitet och högskolor

4. Beskrivning av tänkt användning av SUNET

5. Skäl för anslutning till SUNET

6. Avtal enligt avtalsmall som finns på http://basun.sunet.se/avtal/SUNET_avtalsmall_20080630.zip för aktuell anslutning kompletterad med all efterfrågad information som önskat anslutningssätt, anslutningspunkt, kontaktvägar, fakturaadress osv.

Ansökan insänds via datorpost till Hans.Wallberg@umdac.umu.se med kopia till SUNET@vr.se

eller via vanlig post till:
 

SUNET 

Med kopia till:

SUNET

Att: Hans Wallberg

 

Vetenskapsrådet

UMDAC

 

Eva Stensköld

901 87 Umeå

 

103 78 Stockholm

 

10. SUNET:s policy för samtrafik med andra Internetoperatörer

10.1 Allmänt

I detta sammanhang definieras en Internetoperatör som den som driver verksamhet inom Internetområdet och har eget AS-nummer, samt ej använder 'defaultrouting'. Detta dokument beskriver inte SUNETs peeringpolicy gentemot högskolor, universitet etc.

SUNET har samtrafik (peering) utan trafikavgifter med Internetoperatörer under följande förutsättningar:

1. Med "knutpunkt" nedan avses trafikutbytespunkter baserade på gemensamt media (t.ex. Ethernetswitch).

2. Samtrafik (peering) sker via de nationella Internetknutpunkter, eller via annan knutpunkt till vilken SUNET har anslutning. Villkoren för SUNETs anslutning till en knutpunkt samt för SUNETs samtrafik med en operatör på den knutpunkten får inte påverka villkoren för SUNETs eventuella samtrafik med andra operatörer på den aktuella knutpunkten.

3. Trafikutbyte på knutpunkt får inte vara enda väg för trafikutbyte mellan den aktuella operatören och SUNET, såvida inte den anslutningen kan göras redundant av bägge parter.

4. Samtrafik kan också ske genom direktförbindelse mellan den aktuella operatören och SUNET. I detta fall skall stor vikt läggas vid att sådan direktförbindelse om möjligt görs på ett redundant sätt.

5. Samtrafik och routing skall ske på ett tekniskt sunt sätt enligt de riktlinjer som anges i avsnittet nedan och enligt de övriga överenskommelser som kan göras från fall till fall.

6. SUNET skall prioritera anslutningar som kan ske på ett redundant sätt.

7. Vid direktpeering (PNI) med annan Internetoperatör skall planering av uppgradering av denna/dessa förbindelser ske när trafiklasten på en enkelförbindelse uppnår 70% av möjligt utnyttjbar bandbredd och när sammanlagd last på dubbla förbindelser överskrider 70% av en enkelförbindelse (i förekommande fall den av enkelförbindelserna med lägst kapacitet).

8. När trafiken över en knutpunkt mellan SUNET och annan Internetoperatör blir stor, skall ytterligare förbindelse/förbindelser med den aktuella operatören om möjligt etableras. Med "stor" avses att trafiken är så omfattande att den kan komma att påverka kvaliteten i SUNETs nyttjande av knutpunkten. Vid etablering av sådana ytterligare förbindelser skall hänsyn tas till att man i händelse av avbrott i en sådan förbindelse inte på nytt överlastar SUNETs förbindelse till knutpunkten.

9. Internetoperatör får på intet sätt störa trafik till eller från SUNETs nät.

10. Överenskommelse om samtrafik gäller tills vidare om inte någondera parten säger upp överenskommelsen.

11. SUNET har rätt att, utan avgivande av ersättning, omedelbart bryta överenskommelsen om samtrafik om här angivna förutsättningar inte uppfylls.

12. Beslut enligt ovan om samtrafik med enskild operatör fattas av SUNETs samordnings- och utvecklingsansvarige, eller av denne utsedd person/funktion inom SUNET.  

10.2 Förmedling av trafik mellan Internetoperatörer

1. SUNET förmedlar normalt inte trafik (s.k. transit) mellan Internetoperatörer.

 10.3 Tekniska riktlinjer för routing m.m. vid samtrafik med SUNET

1. Routing skall ske med BGP4 (RFC 1171, RFC 2858), och samtrafiken skall ske på ett tekniskt sunt sätt.

2. Routing får ej utbytas över knutpunkt eller annan sammankopplingspunkt med routingprotokoll som utnyttjar multicast eller broadcast, t.ex. RIP eller OSPF.

3. Vid konfigurering av samtrafiken med annan Internetoperatör skall man sträva efter att trafiken styrs och filtreras med hjälp av information i aktuella vägvalsregister. Detta för att få en försäkran att trafik endast går till och från adresser som verkligen tillhör aktuell Internetoperatör. SUNET kommer att hålla sin information i registren uppdaterad och aktuell.

4. Routing grundad på andra principer än ovan, och som inte överenskommits med SUNET får ej användas för att styra trafik till eller från SUNETs nät.

5. Vid samtrafik via mer än en sammankopplingspunkt sker peering i normalfallet enligt modellen "short-exit" (hot potato), dvs. man lämnar över till den punkt som är närmast i det egna ryggradsnätet. För mer detaljerad beskrivning, se ”AS-1653 i RIPE-databasen.

6. Tekniken för eventuell lastdelning över flera parallella förbindelser skall i förekommande fall på förhand överenskommas av bägge parter.

7. Nytillkommande peering med SUNET i Stockholm skall i första hand ske med utrustning vid SUNETs nod i Fredhäll.

8. S.k. privata AS-nummer får endast användas i en knutpunkt eller annan sammankopplingspunkt om de koordinerats med samtliga Internetoperatörer som har anslutning till knutpunkt eller annan sammankopplingspunkt.

9. SUNET annonserar samma prefix i alla knutpunkter. Denna information innehåller så kallad MED-information, som kan användas av motparten för vägval. För mer detaljerad beskrivning, se ”AS-1653 i RIPE-databasen. SUNET lyssnar också på MED, så motparten kan på det viset även ange preferenser för trafikstyrning.

10. AS-PATH får inte förlängas av en knutpunkt i sig, dvs. peering skall ske direkt mellan SUNET och den aktuella motparten via direktförbindelse eller gemensamt media.

11. SUNET accepterar inkommande trafik till SUNETs nät från operatörer/organisationer anslutna bakom en Sunet-ansluten kund, under förutsättning att detta annonseras i publika vägvalsregister (exempelvis hos RIPE) av berörda parter. Notera att detta inte nödvändigtvis innebär att SUNET använder den vägen för trafik tillbaka till den aktuella organisationen.


Ovanstående regler har beslutats av SUNETs styrelse vid sammanträde den 18 september 2008.